En gråmulen februaridag, anländer vi till Engelsviken, dit vi är inbjudna till en träff kring alger och algföretagande inom det Algnätverk som Marint Gränsforum Skagerrak har startat. Värdar för dagen är två verkliga entusiaster när det gäller att nyttja alger i matlagningen Ann-Lise och Björn Viken som sedan några år driver företaget Ting med Tang.
Deras affärsidé är att få fler att äta alger genom att anordna kurser och träffar kring matlagning där alger är en viktig råvara. Deras arbete har gjort att de rest runt Norges kust och plockat alger samt lärt känna andra algentusiaster. Idag har en av dessa kommit till vårt nätverksmöte, det är Anne-Lise Chapman som driver TANGO Seaweed i Ålesund.
Dagens algträff är arrangerad av Marint Gränsforum Skagerrak och Björn Horten som är projektansvarig på norsk sida ger oss en kort och kärnfull inledning om projektet som nu har arbetat i ett år och har nästan två år kvar.
Det finns ett växande intresse för att odla alger i vårt vatten Skagerrak men det är inte helt enkelt att få tillgång och efterfrågan i balans. Livsmedelsföretaget Orkla är intresserade, men leveranssäkerhet är viktigt för dem säger Pelle Sahlin från Bohus Seacultur som är en nystartad algodlare i havet utanför Lysekil.
Miljöorganisationen Bellona är med på mötet och har många tankar och idéer om hur alger kan användas och konstaterar att idag är det mest inom kryddning av mat som alger används. Men alger är en viktig växt för att rensa havet från olika gifter. Dessa alger kanske inte kan ätas men skulle kunna användas i biogasanläggningar.
TANGO Seaweed från Ålesund är med på mötet och Anne-Lise Chapman som idag är en rätt stor odlare. Hon delar med sig av sina erfarenheter, att det egentligen inte finns några alger som är ”ospisbara” men alla smakar inte gott. Hon berättar om alla de utmaningar som hon och företaget har stått inför och tagit sig igenom och vi kan konstatera att det är svårt att vara pionjär - det kostar och det är väldigt mycket arbete. Men det är också fantastiskt roligt när det går bra!
Anne-Lise berättar vidare att de samarbetar med företag i Holland som utvecklar såddtråd från alger som vuxit i Ålesund, det gör att den är anpassad för de förutsättningar som finns utanför Ålesund. Tångodling vill ha ljust och kallt vatten för då mår Taren bäst och tillväxten blir bra. I varmt vatten är det andra organismer som trivs och sätter sig och detta hindrar algerna från att utvecklas på bästa sätt.
När det gäller skörd satsas det på torkning då hela repet tas upp och allt torkas. Detta underlättar för rensning och borttagande av sådant som inte skall vara med. Företaget har en stor torkanläggning som fungerar fint, den avfuktar bra utan att ha höga temperatur. Även frysning har prövats.
När Taren är torr klipps den ner från repet och det är då ett stabilt råmaterial som är klart. Anne-Lise berättar att man nu även är i slutet av värdekedjan och levererar till restauranger och hälsoföretag i Norge och Europa. Några erfarenheter är utmaningen för sälj och marknad:
• Höga produktionskostnader gör att priset blir högt
• Bulkmarknad tar tid att bygga
• Pilotskala - drift ger begränsat material
• Uppskalning kräver investering
• Kunskap om alger som mat är dålig och många är skeptiska.
Utveckling av sorterna för att vidareutveckla kvalitet och smak kommer att vara viktig i framtiden inom algnäringen. Om man börjar odla så kommer arterna att utvecklas och påverkas. Här behöver man tänka till och fundera över konsekvenser innan man ändrar något, samt ta vara på erfarenheter från landbaserad odling.
Detta är en framtidsbransch men vi är bara i början och många utmaningar skall övervinnas.
