En soTrål o Fiskebåt foto Ingela lig fredag i maj möttes företagare, näringslivsutvecklare, forskare och politiker hos Fjordfisk i Utgårdskilen för information och samtal om de planer som finns för att utveckla det marina näringslivet i Skagerrak med utgångspunkt från Utgårdskilen.

Björn Horten hälsade välkomna till dagen och gjorde en kort presentation av Interregprojektet Marint Gränsforum Skagerrak innan han introducerade dagens värd Kurt Allan Hansson.

Påse Fjordfisk (2)

Kurt som driver fiskmottagningen Fjordfisk i Utgårdskilen sedan många, år berättade om den utveckling som har skett när det gäller fisket i Skagerrak. För inte så många år sedan var garnfisket stort, men det är idag helt borta. Idag fiskas det räkor, kräftor och nu har även krabbor blivit intressanta.  

Räkor i träback foto IngelaRäkfisket har minskat p.g.a. minskade kvoter, så det blir en utmaning och då är det intressant med nya produkter som t.ex. krabba. Ungefär 6-7% av de krabbor som fångas går att sälja direkt som krabbor, men resten kan användas genom att man slaktar och tar hand köttet och paketerar. Hitra mat är en stor producent av industriellt hanterat krabbkött.  Kurt berättar vidare att marginalerna i branschen är små, så det gäller att arbeta smart. Vi har en mycket kompetent och lojal personal och det är viktigt för att kunna vara kvar på en marknad som denna säger Kurt.

Krabbetaska på Brygga foto Knut AageHan lämnar sedan över till Knut Aage Gundersen, Hvaler-Krabbe, som berättar om hur han arbetat vidare med krabborna som han fiskar för att öka deras köttinnehåll. Sedan två år tillbaka driver han ett projekt där han göder de krabbor som är dåligt ”matade”. Hittills har detta skett i havet, men från och med juli i år är en landbaserad produktion planerad att vara igång.  Det blir då bättre kontroll på hur mycket mat krabborna äter och hur de mår. Genom detta projekt har det blivit ett större intresse för att fiska krabbor och nya fiskare har tillkommit.

 

Scary seafood- foto Ingela

Andra nya arter kan vara intressanta, och det kan vara bra att våga prova något nytt. Men det är viktigt att det fiske som bedrivs i Skagerrak sker med hållbarhet, många arter som kan användas vet vi för lite om. I projektet ”Scary Seafood” som drivs av Göteborgs Universitet på Tjärnö marina laboratorium är tanken att inspirera till att våga pröva nytt, men samtidigt se till att det inte börjas ett fiske på arter som inte är hållbara att fiska, berättar Susanne Lindegarth som driver projektet

En ny art som nu är väl etablerad vid våra kuster är Gigasostronet, Ane Timenes Laugen professor i marin ekologi och forskare på denna nya art, berättar om utbredningen och om de försök som gjorts för att få bort den. Det har gjorts stora satsningar i Norge för att rensa stränder och hålla rent från ostronen. Detta har hittills skett med frivilliga krafter och går till viss del, men det är svårt och ostronen kommer snabbt tillbaka. Gigasostronet är en av världens mest odlade arter, vi importerar stora mängder, det är  populärt, växer fort, smakar utsökt. Det borde gå att nyttja en del av det som nu finns vid våra kuster.  Att se ostronen som en resurs och ta vara på dem är det många som vill men hur kan man göra?  Det pågår flera olika projekt och försök för att hitta möjligheter då det är god och bra mat. Men det är en hel del hinder på vägen, att skörda och ta hand om ostronen kräver flera olika tillstånd och provtagningar. Ytterligare en sak som är lite problematiskt är att de oftast äts råa och då kan både virus och toxiner göra oss sjuka, därför är livsmedelskontrollen mycket viktig för dessa skaldjur.

Gigasostron-foto IngelaEn företagare som satsat stort på att leverera fina ostron är Kristian Lier, Norwegian Shores A/S. Hade han vetat vad han vet idag,  hade han troligen inte satsat, men samtidigt har det varit intressant och lärorikt men väldigt mycket hårt jobb.

Det är svårt att få bra lönsamhet och det är bara en liten del av alla de ostron som finns i havet som har  kvalitén och utseendet för att levereras till restauranger. Regelverket kring skörden och alla provtagningar gör det dyrt och komplicerat att driva denna verksamhet.

Två svenska företagare som gett sig in på en liknade resa är Ola Dahlman och Lars Eriksson, de driver Bryggudden AB som är en godkänd mottagning för ostron, musslor och alger i Sannäs, Sverige. De instämmer i Kristians berättelse och har i stort sett upplevt samma problem på svensk sida. Men de ser också ostronet som en viktig resurs och arbetar för att få till enklare regler och göra det lättare att starta företag runt denna produkt.

En annan vinkling på att nyttja ostron är att låta turisterna komma ut och skörda själva och Carl Dahlberg Leader Bohuskust och Gränsbygd, berättar om ett projekt kring ostronfisketurism som nu pågår på svensk sida och där man har tittat på hur man nyttjar ostronet som turistattraktion i olika länder. Här finns många goda idéer och kanske kommer flera av dessa att bli verklig även här hos oss. 

Björn Winther Johansen i Hvaler kommune summerade dagen med att det är viktigt med marin näringslivsutveckling och att fiske och havnäring är viktiga satsningsområden, näringslivsplanen är på plats och en näringslivsfond är skapad för att ”kratta” lite för näringar i uppstart eller i stark utveckling i Norge. Hur ser det ut på svensk sida?

Från Marint Gränsforum Skagerrak säger vi stort tack för en intressant och givande dag och ett extra tack till Kurt för den härliga lunchen som trollades fram och som smakade mycket gott.